Denna inbegriper bland ovrig kosmetika- sam skonhetsbranchen, reklambranchen, medieindustrin sam porrbranchen som samtlig omsatter miljarder igenom Mexikanska kvinnor med kultur att sexualisera och kommersialisera saken dar kvinnliga kroppen. Sjalva iden ifall sexighet bygger gallande konsumtion. ”Den sexuella dragningskraften”, skriver Illouz, ”skapas performativt igenom konsumtionsobjekt och konsumtionsbeteenden, vilket gor saken dar mo ett ekonomiskt fenomen: via gymnastik, trender, smink, medicinska samt farmaceutiska produkter forvandlar saken dar kroppen mot nago struktur som ar tilltankt att konsumeras visuellt saso en ting som definieras av sin fallenhet att generera sexuellt begar”. Sexighet promenera tillsamman andra glos icke att separera fran forbruknin. Konsumtionssfaren ar inom sin flyt kraftfull erotiserad – tank blott kungen allihopa produkter saso marknadsfors med bilder gallande nakna kvinnokroppar.
Illouz skyndar fram, vilket ger nagon slaende bredd
Illouz later sin tolknin av saken dar skopiska kapitalismen vidrora Marx analys utav varuformen samt arbetet sasom vardeskapande forlopp i Kapitalets forsta lank. Utnyttjandet fran saken dar sexualiserade kvinnokroppen inom saken da skopiska kapitalismen beskrivs saso ett expolateringsforhallande i Marx bemarkelse, darborta hanar sam kvinnor omfatta ett pa antagonistiska klasser samt mannen extraherar nytt uta kvinnornas kroppar i analogi tillsamman kapitalistens extraherande fran varde klocka arbetarens kropp. Narvarand driver Illouz sitt resonemang stav vidstrack. Relationen mellan konen inneha odl vi mig forstar ett absolut annan dynamik an saken dar emellan arbetstagare och kapitalist, andock eftersom Illouz ick forklarar sin liknelse narmare ar det tufft att veta hurda beaktansvard saken dar ar stav hennes resonemang.